Jag har kommit på mig själv med att ha blivit rädd för saker nuförtiden som jag aldrig har varit rädd för förut.
Jag har tillexempel blivit höjdrädd och mörkrädd bara under det senaste året.
Kan inte förstå varför för det har inte hänt mig något som kan ha framkallat den här rädslan.

Det som jag ändå är räddast för är nog döden.
Jag har aldrig tänkt mycket på döden förut men nu helt plötsligt tänker jag alldeles för mycket. Jag tror att detta har att göra med att det har hänt så mycket här i stan den senaste tiden. Folk är med om bilolyckor, vissa klarar sig, andra inte.
Andra har dött i någon sjukdom eller av ålder. Ingen jag känner som tur är men det gör ändå att jag börjar tänka.
Nuförtiden oroar jag mig alltid så fort min älskade pojkvän kör någonstans utan mig. Jag vet ju vad som kan hända och även om jag vet att han tar det lugnt kan jag inte låta bli att bli orolig.
Det är nog något av det värsta som skulle kunna hända, att han försvinner från mig i en olycka eller liknande.
Jag kanske både låter tjatig och sur men det är bara för att jag är så rädd.
Jag vill verkligen inte att det ska hända honom något, då vet jag inte själv vad jag skulle göra.

Egentligen borde jag nog inte tänka så mycket men det är just när man är ensam man tänker.
Jag vet inte varför jag sitter och skriver ner det här heller men ibland är det bara så skönt att skriva av sig.

♥